Klimakteriet
Visa som text
RFSU informerar om klimakteriet
Klimakteriet, som också kallas för övergångsåldern, är en period i livet när man får sin sista mens och inte längre kan bli gravid. Det varierar men brukar inträffa när man är mellan 45-55 år, och kan pågå ett halvår till flera år. En del märker ingenting eller mår bättre än innan, andra får besvär och kan må mycket dåligt under en längre tid.
Sedan födseln innehåller äggstockarna en stor mängd ägganlag. En del av dem mognar till ägg och kan befruktas. När de inte befruktas får man mens. När äggen tar slut kommer menopausen som är den sista mensen. Klimakteriet börjar något eller några år innan menopausen. Ett vanligt tecken, men som inte gäller alla, är att mensen blir oregelbunden.
Under klimakteriet minskar hormonet östrogen för att sedan vara lågt resten av livet. När det minskar kan man få besvär. Kraftiga svettningar, värmevallningar och frossa är vanligt. Det är också vanligare att man känner sig kissnödig ofta, och att få problem med urinläckage vid ansträngning till exempel när man hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Knipövningar kan hjälpa till att stärka muskulaturen och minska besvären.
Sömnproblem, snabba humörsvängningar, nedstämdhet och förtvivlan är vanligt. Den fysiska förändringen påverkar de flesta känslomässigt. Om man är nedstämd och orkeslös en längre tid kallas det för depression och då är det viktigt att söka hjälp på till exempel en vårdcentral.
Under klimakteriet blir slemhinnorna i underlivet ömtåligare och torrare. Det kan leda till att det svider och kliar. Det finns produkter som ger fukt åt slidan och vid sex kan man använda glidmedel för att öka njutningen och minska risken att det gör ont. Ta hand om underlivet. Tvätta bara de yttre delarna med mild tvål. Mellan blygdläpparna kan du tvätta med oparfymerad olja och ljummet vatten. En gång om dagen räcker.
En del känner mindre sexlust på grund av besvären. Medan den för andra ökar i klimakteriet. Att slippa en eventuell graviditet kan göra att man kan fokusera mer på lust och njutning. Att slippa hålla på med preventivmedel och att bli av med både mens och mensvärk kan också kännas skönt.
Trots att klimakteriet kan vara en jobbig tid finns det några saker som kan förbättra hur man mår. Att röra på sig, äta bra mat och sova tillräckligt kan ha en positiv inverkan på måendet. Avslappningsövningar är ett annat sätt att må bättre på.
Klimakteriebesvär är vanligt. Om du har besvär eller frågor sök stöd och hjälp på en vårdcentral, barnmorskemottagning eller hos en gynekolog.
Om filmen
Klimakteriet kallas den period när man slutar få mens och inte längre kan bli gravid. I den här filmen får du veta vad som händer med kroppen och humöret under klimakteriet. Du får också kunskap om hur du kan lindra vanliga besvär, till exempel om du svettas mycket eller känner dig torr i slidan.
Frågor att fundera på efter filmen
- Är det något i filmen som överraskar dig?
- Alla mår på olika sätt under klimakteriet. Vad kan man själv göra för att må bättre under klimakteriet? Vart kan man vända sig för att få hjälp om man har besvär?
- Sexlusten kan både bli större och mindre under klimakteriet. Högre ålder behöver inte betyda att sexlivet är över. Vad kan man göra för att njuta mer av sex om man har problem med att slidan känns torr?
Vill du prata om filmen?
Att prata med någon om filmen kan kännas viktigt och ge nya insikter. Kanske har du frågor och tankar som är bra att ta upp med andra istället för att bara fundera över på egen hand. Genom att dela med oss och lyssna på varandra kan vi få stöd och lära oss tillsammans.
Vill du starta en grupp och prata om filmerna? Här får du tips på hur du kan göra.
